häligt

Det går inte att förneka att sandalsäsongen är här nu. Det är ju på många sätt härligt men också lite skräckblandat det här när man ska släppa ut kroppsdelar, som i många månader varit omsorgsfullt instoppade i strumpor och stövlar, i det fria. Den första mest iögonfallande genansfaktorn brukar i mitt fall vara blekheten. Det är inte direkt vita liljor jag kommer att tänka på när jag ser mina bara ben och fötter i brutalt vårljus. Snarare minimjölk. Men man vänjer sig.

Andra grejen är att fötterna inte är i direkt toppskick. Jag är en torris, och torrast av allt tenderar fötter och ben att vara. Toppen på torrberget är hälarna, de pryds gärna av fjordliknande utsmyckningar som jag lärt mig heter hälsprickor. Jäklar vad mycket smörja jag krämat in i de där fjordarna de senaste åren.
Jag har provat många olika märken, men mest hållit mig till Scholls kräm för spruckna hälar. Inte helt framgångsrikt får jag säga. Det spelade ingen roll hur ofta jag tog till tuben, fjordarna ville aldrig riktigt försvinna. I våras kom jag så över en för mig helt ny form av smörj, Apotekets produkt med det upphetsande namnet "Fotstift för hälsprickor SC". Halleluja. Smidigt stift som inte kladdar - och som faktiskt gör skillnad. Nu är mina hälar mjuka som om de satt på en man.

Pretty in pink

Omedelbar kärlek inträffade i fredags när mina ögon föll på detta par rosa mockastövletter med hål i tån.
Är man på det humöret kan man argumentera att hål i tån är hemskt opraktiskt i ett land där våren består av lika delar vattenpölar och grushögar. Jag väljer att se det som att det är hemskt praktiskt med god ventilation om man som jag är väldigt varm om föttter.



Sköna också!
Don&Donna har hittat på dem, finns bl a på NKs underbemannade skoavdelning.

Revansch!

I höstas var jag i Japan, det var mest som en två veckor lång fest. Imponans, shoppingyra, gyozamättnad och shochurus i en sagolik kombo. Några svåra stunder fanns det förstås, även om jag förträngt dem. Frusen och genomsur i Kyoto t ex. Och första dagen i Tokyo när Makkan ledde vägen till en fantastisk butik i Daikanyama där jag lätt kunde bränt hela resekassan på stående fot. Det var smärtsamt att lämna butiken utan de där Alexander McQueen-sneaksen som hade befriat mig från en summa motsvarande tre nätter på det glassiga hotellet ovanför Shibuya-crossing. Jag bet ihop, och mot slutet av resan slog jag istället till på ett helt annat par som visserligen också var ett Puma-samarbete, men inte riktigt lika exklusiva.

Av en slump hamnade jag på NK's skoavdelning idag. I reahyllan fanns nu mina Tokyodrömmar till en tredjedel av ursprungspriset. Lättköpt!

Årets första

Skulle ju egentligen fundera på om jag kan rensa lite i samlingen, men idag blev det tvärtom. Jessica såg ett par sneakers hon gillade på rean hos adidas i brunogallerian. De var fina, men fanns inte i hennes storlek, däremot i min. Som den goda vän jag är köpte jag dem givetvis så att hon har en chans att se skorna regelbundet trots allt.
Jag tror blekt denimblått kommer stort till våren, då blir de här perfa! Desstuom kan jag lindra min klimatångest något med att skorna ingår i adidas grün-serie.

Far, får får ha pumps?

Ny förpackning

Att slänga de gamla pappkartongerna och fylla de nya genomskinliga skolådorna var en fröjd. Även gamla, lätt skavda trotjänare till sandaler lyser upp när de får ett nytt stiligt bo. Kanske en parallell till hur det blir när jag flyttar från "varsamt renoverad charm" till stilig nybyggd lägenhet?

Ny förvaring

Skofrossaren ska flytta och kommer i framtiden vara tvungen att dela garderobsutrymme med en t-shirtfrossare. Detta kommer att innebära krav på rättning i leden, minst sagt.
Som ett första litet steg på vägen till en stilig och strukturerad skogarderob har jag nu köpt ett lass genomskinliga, stapelbara skolådor från Stör. Vecklade upp 20 lådor igår. Idag ska de fyllas. Fortsättning följer.

My Dead Pony

Fina illustrationer, varav några med skor.