Årets olycksskor är definitivt mitt par svarta peeptoes som jag stödköpte på Bianco.
Jag hann inte använda dem mer än ett par kvällar innan olyckan var framme första gången: en sen natt gick klacken av på högerskon. Tur i oturen att jag redan var på väg hem, jag behövde inte linka fram på en klack i mer än ett par kvarter. Man kan liksom inte känna sig dummare än när man är ute och vandrar i EN klack och hasar den andra foten efter sig för att få med sig den klacklösa skon.
Sverkade såklart, och Bianco skickade skorna vidare till en skomakare som fixade den förlorade klacken. Fick tillbaka sandaletterna efter ett par dagar, men mitt förtroende för klackarna var nu lite sargat. Kändes de inte lite svankiga ändå? Som att klackan skulle böjas bakåt och lossna igen? Jo.
Det tog ett par veckor innan jag till slut vågade lämna lägenheten med dem. Jag gick på inflyttningsfest, och allt gick som smort. Förmodligen för att inflyttningsfesten var mer av den sorten att jag satt still och sippade på ett glas vin på den inglasade balkongen istället för att slå klackarna i taket på ett eller annat sätt. Klackarna höll. Ja, hela skorna höll faktiskt. Ända till jag var ungefär 20 meter från min port. Pang, där brast plötsligt remmen som håller kvar skon över tårna. Suck. Det blir tidsödande att behöva sverka skorna mellan varje användningstillfälle. Men jag tycker ju så mycket om dem...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar